Hur mycket ska man behöva ta...
Funderar vad det är som bankar.., ja det är mitt huvud!
Jag tror jag blir galen! Nu har jag varit hos antes päron.
Min kära syster Ida följde mig, det var precis som jag trodde att det skulle vara.
Ett hej från Ante och hans mamma och tyst från hans pappa.
Sedan gulligull med Nora. Knappt ett ord till mig och Ida. Jag och Ida gjorde vårat bästa för att låtsas se ut som en stol eller något annat. Hålla oss så osynliga som möjligt alltså.
Ante daltar på med Nora som aldrig förr. Detta betende har jag inte sett i närheten
när han varit och hälsat på oss tidigare härom veckan. Då var Nora någonting man höll under armen,
sprang omkring med tills hon började knorra då ger man tillbaka henne till "ägaren" och låter henne göra resten.
Sen när jag säger att vi ska börja fara efter 2 timmar då vill Ante att jag ska stanna. Men jag säger att jag och Nora har åkt med Ida och att hon ska fara och träna! (vilket hon faktiskt skulle)
När dem packat på henne kläderna och vi är på väg ut, kommer kära lilla Karin och säger;
- Sandra vi är ju som sagt inte dina fiender och jag tycker att Karin (min mamma) ska ringa oss så får vi prata.
Hon tycker också att Nora måste ju få ha en pappa. Jag kontrar snabbt med att Ante är nog inte särskilt intresserad av att vara pappa! Då tycker Karin att jag lägger orden i hennes lilla plutt till sons mun!
Så jag säger åt Ante att prata då!
Men han säger bara Sandra vi ska inte bråka..! Tar tag i mina armar och sjkuter ut mig genom dörren.
Men då säger jag att då måste ju jag få säga vad jag tycker.
Så skönt att få slänga ut sig allt jag burit på i snart två år!
Jag sa åt Ante att han kan ta tag i sina alkohol problem, sluta vara otrogen och är han inte intresserad så tar jag hand om Nora! Det går mycket bra. Allt detta medan Ante fortfarande försöker skjuta mig ut genom dörren, tysta ner mig och sin mamma som stor och glor som en ko!
Karin ropar ut genom dörren att vi visst är välkomna och jag hojjtar tillbaka att vi inte varit det på 9 månader!
När man behövde det mest som ung gravid hel studerande kvinna, det kanske hade passat då att bjuda mig på en bit mat eller vara puchande att detta med ett litet barn kommer gå jätte bra! Men då passade det inte! Inte en enda gång under denna period! Nee, där ljög jag, dem bjöd oss faktiskt på middag en gång riktigt på slutet!
Men ingen ursäkt att dem inte brytt sig ett skit tidigare! Fy fan för socitets människor!
Helt ärlig åsikt så kan dem kyssa sig i röven, jag behöver ingenting från dem!
Nu har jag fått skriva av mig en del av mina upprörda känslor som snart blir en jordbävning om dem inte får komma ut ordentligt! Och då ska alla veta som inte känner mig särskilt bra att jag är en väldigt lugn och sansad människa som inte gillar bråk och en massa drama!
Nåja huvudsaken jag har min lilla älskling, det var väl det enda bra som kom ut ur denna relation!
Hejdå Andreas Forsberg!
Ska nu ta mig en kopp te, sätta mig med min lilla pärla och bara se på TV tills Ida kommer hem. Då kanske jag lättar mitt hjärta ännu mera... Tack all familj och vänner som får stå ut med mig under denna period av mitt liv!
Kram på er alla, glöm inte att stå på er själva!
Men Sandra det är ju jättebra att du verkligen sa det du kände och att hans föräldrar också fick höra det, man får hoppas att de inser att de haft fel om sin son! Bara att hålla ut, allt blir bättre med tiden. Fortsätt att kämpa! :) En bamse kram till dig och Nora och hälsa Ida, hehe.
Fint att du står på dig! Känner dig inte, eller situationen.Men stämmer det om Ante så gör du helt rätt som mamma att stå på dig! :)
Fast alla vill väl ha lite kontakt med sin farmor och farfar? Är det kanske så att det är mer de som vill ha kontakt med Nora, än att Ante egentligen vill "leka pappa" ?
ÅÅÅÅH jag blir så arg när jag läser detta!
Men BRA att du säger vad du tycker,jag följer gärna med och lär dom veta hut :)
Nej men allvaligt,skit i dom,skit i Ante och skit i hans föräldrar,dom verkar tro att dom är nåt!
Åh jag blir så förbannad,du verkar vara en sån himla trevlig tjej,och det är alltid dom vänliga själarna som måste utstå detta.
Det blir bättre med tiden,och du kommer att inse så rätt du har gjort!Nora klarar sig med enorm kärlek från sin mamma!
Nåja,stå på dig!
Tänker på er,trots att jag inte känner dig.
Kram!
Hej! Halkade in på din blogg. Känner inte dig men ville bara säga att jag tycker du är stark. Kämpa på för dig och din dotter och erat välmående. Om det känns rätt för dig och din dotter då ÄR det rätt. Styrkekramar!
Åååhhhrrg! Jag blir så irriterad när jag läser om hur de beter sig mot er!! Men du är stark, och jag tycker du är jättemodig som kan säga ifrån. Styrkekramar
Huvva Sandra vilken otur du haft med Ante blir så arg då jag läser detta. Men du och din familj kommer att se till att allt de här blir bra. Och Nora kommer att få det bra iallafall! Du kommer att bli en bra mamma!
Lycka till och tänker på dig eller er kanske man ska säga!!
Styrkekramar!!
Det är bra Sandra,helt rätt att du sa precis vad du tycker. De ska inte få "köra med er" hur som helst!
Ha det bra och lycka till med allt!
