sandrawiksten

.. eller i alla fall nästan! :) En sväng på backen blir det närmare bestämt på barnens hus och ÖB!
Några små äventyr måste man ju göra varje vecka!

Fick ett samtal nyss hemifrån, att det var klartecken att komma hem eftersom vi nu fått tillbaka vårat vatten!!!

Nu ropar mitt hjärta:)

Natten mellan tisdag den 15:onde och onsdag den 16:onde sov jag mycket dåligt, jag hade varit på Mvc under dagen och hade fått hårda order om att vara sängliggande. Barnmorskan tyckte absolut att jag kunde ligga i sängen och på sin höjd läsa en bok till läkarbesöket 14.20 nästa dag! Det var lättare sagt än gjort, blev ju mer stressad av att bara ligga där än att gå upp och göra något annat. Jag skulle även samla urin varje gång jag var på toa som jag då skulle ta med mig. Allt detta pga av högt blodtryck och risk för havandeskapsförgftning.

Eftersom jag då sovit och legat så mycket under tisdagen så blev det inte mycket sömn under natten så jag föll väl först in i någon sorts dvala mot morgon sidan. Men plötsligt blev jag jätte kissnödig, vilket inte var någon ovanlighet! Men tre gånger på en halvtimme då börjar till och med min gräns vara nådd! :) Så jag började fundera på om jag verkligen var kissnödig eller om det kanske var någon annan smärta. Efter att ha legat i sängen och vridit och vänt mig så gick jag upp och promenerade runt i lägenheten, klockan var väl nu ungefär 04.15

När jag vattnat blommorna och halvt snubblat ihjäl mig när jag skulle försöka lyfta benet över dammsugar röret kände jag att detta var något helt annat..!
Jag strosade runt ett tag till och hade ont, ville inte göra något förhastat och sedan bli besviken att det inte var något. Det var ju trots allt över en vecka tidigare än beräknat!
När klockan blev kvart i fem gick jag och väckte min sambo. Ante som skulle fara och golfa med sin pappa denna dag trodde han hade försovit sig till det! Men jag sa att jag pratade om Sunderbyn när jag sa att vi kanske måste fara.
Då frågade Ante om han kunde sova en stund till!!! ( var nog inte riktigt vaken än). Jag sa då att jag skulle gå i duschen!
Värkarna hade nu satt igång rejält, men det blev bättre när jag ställde mig i duschen och fick varmt vatten över mig.
Då kom jag på att vi kanske skulle "klocka värkarna" eftersom jag tyckte att dem kom ganska tätt. När vi sedan insåg att det knappt var tre minuter mellan värkarna så ringde vi förlossningen som sa att vi kunde stanna hemma tills värkarna höll i sig närmare en minut per gång. jag fortsatte duscha och Ante for på shell och handlade godis, dricka och mat.

Ju mer värkarbetet blev starkare. så blev jag allt mer hysterisk! Jag skulle packa det sista till bb- väskan, städa och ha värkar sammtidigt! Klockan halv åtta började Ante säga att nu måste vi nog börja fara. Jag ville inte åka eftersom jag ville härda så mycket som möjligt hemma, men innerst inne förstod jag att det nog kanske var dags. I bilen hade jag jätte ont i höfterna och det kändes som att jag typ fick cell skräck. jag sms:a mamma i bilen och skrev att om hon har tur kanske hon skulle bli mormor idag. Så hon ringde från jobbet (dagis) och vi pratade ett tag. Hon fråga typ hur det var och jag sa att det gjorde väldigt ont men min kloka mamma sa att det ska göra ont men att det kommer gå jätte bra.
Vi ringde även till Sunderbyn och sa att vi var på väg. När vi kom till parkeringen började jag att få panik och sa till Ante nått i stil med; jag vill åka hem, nu vill jag inte vara med något mer! haha!
Men Ante tyckte att vi skulle prova att börja gå över parkeringen. Så jag tog tag i hans hand, hårt! Och försökte att inte låtsas om alla andra människor runt omkring.
Det tog ett tag innan vi exakt hitta vart vi skulle så Ante parkerade mig på en bänk, men när vi sedan hittade rätt möttes vi upp av en undersköterska som visade in oss på rum (1).
Sedan kom en barnmorska också. Dem kopplade på mig ett ckg där jag fick ligga i en halv timme, dem tog också en hel del blodtryck. Efter det fick jag på mig en rock och vi gick till badet. Där satt jag i närmare två timmar och andades och hade ont medan alla sprang ut och in för att ta piss prov, blodprov och blodtryck. Sedan började det göra så ont att jag inte ville bada mera. Då fick jag gå tillbaka till rummet. Dem kollade hur mycket jag var öppen och då var jag nästan öppen 4 cm. Mera blodtryck och ckg. Jag och Ante var själv i rummet när smärtan bara steg. Till slut kom barnmrskan in som tyckte att jag skulle ta någon smärtlindring. Jag fick lustgas, och det blev stor skilnad. Även om det gjorde ont kunde man återhämta sig bättre. Men vad full man kände sig!, jag blev alldeles snurrig:) Mina värkar fortsatte som tidigare med full styrka men det visade sig att dem ändå inte var så bra eftersom det inte hänt något på tre timmar. Då fick jag dropp som skulle stimulera värkarna bättre. Och då gick det jätte fort! Ante skulle just gå för att äta något, men som tur var glömde han pengarna så han kom tillbaka och precis när han då skulle gå igen så fick jag en kryst reflex. Så Ida våran barnmorska stoppade honom i dörren och sa att hon skulle kolla hur öppen jag var med tanke på att jag ville krysta och då hade jag gått från 4cm till helt öppen på bara en liten stund. Ida tyckte att jag skulle ta en ryggmärgsbedövning så det kom en manlig läkare som satte den. Det blev bättre ett tag men jag tyckte att jag bara skrek där i slutet! Det var vila-värk-tryck på-andas-tryck på-vila. Jag trodde aldrig att det skulle gå och att dem sa att jag var duktig och att det gick jätte bra bara för att jag inte skulle ge upp! Men då helt plötsligt kom den!!! Där satt den vackraste varelse jag någonsin sett, satt nu på min mage, och smärtan var som bortblåst! Jag tittade på Ante och sa; Nu kom den! Och sen såg jag och blev ännu mer chockad att det var en flicka:) Tårarna bara rann ner på mina kinder och om inte ännu mer på Ante. Hon var helt perfekt!


Först fick vi vara ensam en stund med henne. sadan amma hon för första gången. Efter det vägdes och mättes hon. Eftersom hon hade så mycket hår tvättade Ida även upp håret på henne, hon fick på sig en blöja och hennes grod pyjamas som vi hade med åt henne:) Sedan var det dusch för mig som gällde och byte av kläder. Medan jag var i duschen satt Ante med Nora i knät och när jag kom tillbaka sov dem båda lugnt och skönt:) Efter det följdes vi till BB där vi fick vårat rum.

TVÅ HADE NU BLIVIT TRE!!!

NORA SANDRA KARIN WIKSTEN FORSBERG
080716-5865 KL.16.51

Nu är man hos mamma och pappa igen!; detta pga av att vi inte har något vatten i lägenheten.
Då vaknar man och ska slå på vattnet i köket och så kommer det bara en ynklig liten stråle som inte var mycket för världen...
Det visar sig att någon huvudledning är trasig och ingen på hela området har vatten, dem har dessutom ingen aning hur lång tid det kommer ta att laga!
Så jag och Nora stack fort som attan:)

Nu håller jag på att planera dopet, det är väl ganska kul. Men dessa psalmer! Vad ska man ta?! Eftersom vi inte är kristna vill jag inte ha något som är jätte överdrivet "kristet" utan bara fint och minnesvärt.
Någon som har något förslag? Börjar känna mig lite smått desperat!

Nu ska vi ut i höst stormen, vi får hoppas att vi inte blåser bort:)

Här kommer då två till bilder av mig och Nora när syster tog kort på oss!

Igår blev det en jätte trevlig kväll med Robin och Petra. Vi såg en rolig "gravid" film och spelade spel:)
Ante vann i både monopol och i Petras spel. Himla skitunge! haha!

Bvc besöket gick ju lite sådär som sagt.
Vi fick först göra alla mätningar; och Nora växer jätte bra!
Sedan fick vi gå in hos barn läkaren som var jätte trevlig. Hon frågade oss hur det gått om vi hade några speciella frågor, men eftersom vi redan hade fått svar på vad pricken på knät var (smultronmärke) så hade vi faktiskt inte en enda fråga:)

Då skulle hon bara göra en sån udersökning som dem alltid gör när man träffar en barn läkare, så hon lyste henne i ögonen, vred i höfter och tryckte på magen. Sedan skulle hon lyssna på hennes hjärta och lungor och då förstod jag att nått var galet eftersom det tog så himla lång tid.
Tyvärr hade Nora blåsljud på hjärtat... Jag blev givetvis jätte rädd! Hon sa att det absolut inte var något vi skulle oroa oss jätte mycket för. Nora skulle få en remiss till läkare på Piteå sjukhus och förmodligen även till Sunderbyn också.
Men hon var noga med att poängtera att det bara behövde bara vara blodet som forsade lite hårt, att det kunde lika gärna försvinna till undersökningen och att man inte gjorde något om barnet inte mådde dåligt.

Att må dåligt innebar att hon kunde bli blå om läpparna eller att hon blev jätte matt och trött. Men Nora är ju den piggaste och gladaste lilla flickan så vi hoppas att det inte ska vara någon fara!


Idag ska vi åka och rida i Svensbyn, jag och Nora. Och sedan ska vi laga kyckling till middag..., gott gott!
Tjing!

Nu har man då äntligen startat upp datorn här hemma, det enda jag tjatat om ett tag nu men nu har det då blivit av i alla fall:) haha!
Givetvis blev det tjorv på en gång, så vi kan inte ha internet och Tv igång sammtidigt!! Denna tekniska värld är ju bara för underbar.

Igår var vi en sväng på tjej kvällen; jag, ante, lillgumman, lilla syster och hennes kompis Frida.
Vi tänkte lite smart och for in redan vid halv fem så att vi skulle gå på stan innan alla människor kom, och sedan titta på folk en stund föratt sedan bege oss hem för att se idol.
Det blev en rätt lyckad kväll, med en väska, strumpbyxor och en scarf till mig och jul och nyår kläder till Nora:)
Kan då aldrig förstå hur hon ska hinna växa så mycket till jul men det är ju bara att inse faktum!, min lilla Nora kommer faktiskt bli stor!¨
När vi varit på inter sport och köpt syster en jacka som då inte var det lättaste eftersom piteås kärringar verkar vara dem mest egoistiska shopping tanter i sverige. Med tanke på att Julia blev av sliten en jacka som hon redan höll i. När detta uppdrag var utfört tog vi oss en fika på kvartersbageriet:) Mysigt!

Vi har i Onsdags varit på Bvc där vi då fick veta att våran pärla nu uppnått 5 kilos strecket!!!
5045 gram och 59.5 cm:)

Ska berätta mera om detta Bvc besök, eftersom vi tyvärr fick lite tråkiga besked. Inget jätte hemskt men mindre trevliga i alla fall.
Men nu snart kommer Petra och Robin och deras mage och hälsar på så vi ska väl gå och göra oss lite iordning, jag och Nora!

Men ha det bra allihopa:)
Kram kram

Ännu en natt i Svensbyn avklarad, dessutom på soffan! Längtar till min säng!
Ante hade givetvis jobb party, på en måndag kväll så då skulle inte jag och lillan sova hemma.

Idag är det stan som gäller som sagt, känns riktigt mysigt och bara knalla runt en stund:)
Dessutom har Nora varit som en solstråle hela morgonen så jag hoppas att humöret håller i sig på topp!

Och det roligaste av allt denna dag är ju att vi får tillbaka våran dator!!! Underbart:)
Då ska jag skriva min förlossningsberättelse hade jag tänkt! För såna som är intresserade! haha

Tjing!

Här har vi då smakprov från dagens fotografering! Visst har jag en underbart söt unge?!
Jag är ju inte nå partiskt ja! haha!
Kramkram

Det var jätte roligt att bli fotad av syrran, både för att korten blev jätte bra och för att har man en sådan liten modell som Nora med sig vet man aldrig vad som kan inträffa! haha!

Vi skulle då börja fota, det gällde ju att passa på när Nora var vaken och sådär lagomt pigg och glad.
Så vi körde igång å fota, vi visste ju givetvis att vi gjorde en liten chansning när vi körde blöj fritt ( kanske jag i detta läge ska varna känsliga läsare) men vi tänkte ju att hon ju ändå gjort sina behov i blöjan nyligt:)

Vi fota alla möjliga vinklar å helt plötsligt känner jag att det blir varmt om handen, å jag förstår att våran lilla proffs modell hade blivit lite pink nödig och givetvis passade på att göra sina behov i det fria!!!
Så syster sprang och hämta papper och en handduk med tanke på att vi satt i hennes säng var det ju lite bråttom!

Efter denna lilla insident fortsatte vi ett tag till, när jag känner en liten annorlunda arom så jag säger på skoj att bara hon nu inte bajsar!! Och vad tror ni hon då gör! Jåå, bajsar!
Så fotografering fick avbrytas än en gång! Gulliga lilla unge! :)

Men kort blev det då i alla fall! Och ett gott skratt fick vi också, men det händer ju rätt ofta när man är tillsammans med Nora!

Go natt och kram på er!

Det var riktigt skönt att sova i sin egen säng kan jag ju säga:) Jag och Nora slocknade vid elva, och vaknade inte förens klockan fem på morgonen. Sen låg vi kvar å sussade ända till klockan 10. Skön natt´med andra ord!
Sedan gick jag och Nora på en härlig promenad runt i bojjn!

Sedan blev det lite god mat i form av makaroner och köttbullar, mkt avancerat! haha

Imorgon bär det av till staden för familjen Wiksten- Forsberg. Ska bli skönt att komma iväg och göra något tillsammans efter Antes långa arbetar period! Då kanske skulle råkas hitta något till våran ängel:)

Och på onsdag är det äntligen Bvc!!! Ska bli jätte roligt tycker jag! Lilla prinssesan lär ju ha gått upp rätt mycket i vikt, knubbisen!

Nu ska vi fota lite kort på mig å Nora:) Hoppas dem blir fina, lillsyrran lämna tydligen inga garantier!
Lämnar rapport hur det gick, senare!

Kram på er!

Idag har vi alltså tillbringat ett par timmar i ridhuset på Grans. Jag å syrran hade med oss våra pållar:)
Och Mommo var barnvakt såklart:)
Det gick mycket bra til slut med alla hästar men det höll på att bli stort Kaos när min lilla knas häst bestämde sig att smita iväg ut från "hoppringen" ut till dem andra hästarna!!
Efter att fått fast henne och kontroll på läget hoppade hon riktigt bra!

När vi sedan kom hem till Svensbyn igen, spreds någon sort huvudvärks epidemi bland samtliga här hemma. Pann huvudvärk! Så en viss Sandra stöp på soffan, och vaknade något senare med huvudet på det rätta stället:)

Efter det fortsatte kvällen med lite havrepalt och svensson svensson! Kan inte annat än att tycka att det faktiskt är himla roligt! Men det kan väl bero på min dåliga humor i vanliga fall:) Det ska inte vara så invecklade skämt, utan lite lagom så man kan säga; hehe, istället:)

Nä, nu ska jag inta soffläge med min lilla prinssesa igen!

Tjing!

Vi är fortfarande kvar hos min mamma och pappa. Ska inta mitt gamla rum för natten och Nora får ligga i vagnen.
Ante har jobbat som en galning hela veckan och nu är det bara "vänd" helgen kvar. Så jag kan inte påstå att det är många minuter vi får träffa våran "pappi".

Jag å syrran var ute med hästarna nu på eftermiddagen så Nora har varit inne med mommo och tydligen hade hon skött sig exemplarisk; skrattat. bajsat, sovit och busat:) Jag vet att jag tjatar, men hon är en underbar unge! haha!
Imorgon ska vi fara med hela "konkarånket" till ridhuset och lös hoppa hästarna. Sist vi gjorde det var Nora också med, men vid denna tidpunkt fortfarande i ett skönt gungande vattenbad! Det borde ha skvallpatt på rätt bra där inne när knas morsan sprang omkring med magen och jagade hästar runt, runt! Kan tänka mig att det såg rätt roligt ut också för den delen!

Nää, ska man ta och vila sina ögon men man får chansen:)
Goo natt!

Nu är man i Svensbyn igen. Jag och Nora måste ju ta hand om pållen våran:) Men först en stund framför datorn för att uppdatera sig om världen! Våran Laptop ny köpt förra hösten har varit inne på lagning fyra gånger nu. Det är ju så himla tråkigt när man ändå är hemma så är det ju kul att ha en dator. Men vi skulle då få den på tisdag i alla fall. 

Det är tur att vi kan åka till "mommo" och "moffa" och låna dator och vara med alla djuren. Dessutom är man ju så pigg och utvilad idag, Nora åt sista svängen vid halv tolv och vaknade först klockan halv åtta på morgonen och var hungrig!
Vilken natt alltså! Om alla barn vore som Nora skulle man ju klara av att ha många barn! haha:)

Nu börjar lillan harkla sig i stolen där hon sover:) så det är bäst man rusar!

Nu har jag och Nora och min lilla syster ( mini moster) varit en sväng på ÖB och shoppat loss..:P
Hittade på det ena och det andra, allt från tandborstar till prydnads kuddar!
Ganska så trevligt! Nora tyckte tyvärr inte att det var en mindre trevlig dag att vara och shoppa på.., men hon var så duktig och det gick bra ändå.

Nu när vi är tebaks i svensbyn hos mommo å moffa ska vi ut med pållen Lovis på promenad:)
Får hoppas att Nora tycker att det ska bli roligare:)

och startat en blogg!
Detta mest för att jag själv ska kunna komma ihåg och uppdatera mig om min underbara dotters framsteg i livet!
Men om det är någon som är intresserad av att läsa om att Nora fällde sina första tårar för första gången för ett par dagar sen, så är ni välkommna!

Nora föddesden 16 Juli 2008, denna dag är absolut den lyckligaste dagen i mitt liv.
Hon vägde 3075 gram och var 49 cm lång
Denna lilla flcika har redan gett mig så mycket solsken och glädje att det räcker och blir över!

Hoppas någon ska tycka det är värt att ögna igenom några av raderna "vi" skriver:)

Kram på er! // Sandra och Nora