sandrawiksten

Har just lämnat min älskling på dagis.
Så hon ska få vara där och´leka av sig lite!:)

Hon har sovit ganska bra i natt ändå. Hon har haft jätte svårt att sova i sin säng när hon har varit lite krasslig.
Men nu hade David hämtat henne någon gång i natt i alla fall:)

Inte så bra kväll däremot. Mia (Davids syster) ringde och sa att deras morfar blivit sjuk.
David mådde illa och fick sova med spyhink och jag hade en av mina down kvällar.
Det svänger så fort för mig ibland alltså. Känner bara att jag inte får ro i kroppen att somna och så kommer all ledsenhet och paniken över hur allt är som en våg...

Men somnade som tur efter ett tag.

I förrgår ringde Andreas till dagis och frågade när Nora var där och sa att han ville komma och se henne i den miljön så dem ringde ju från förskolan och sa det till mig. Han skulle komma igår och dem sa åt honom att ringa innan han kom. Men jag frågade om han hade varit när jag kom och hämtade henne vid två och han hade inte hört av sig eller nått utan han hade bara inte kommit!

Sen var jag tvungen att ringa ante för första gången på länge. Han hade bytt nummer.
Ringde från Davids telefon så han blev nog gode chockad!
Sa bara att det var så här man använder en telefon och att jag inte kunde komma imorgon för att jag jobbade.
Och att han fick ringa mig om han ville ha en ny tid! Fy! Från och med nu spelar jag in allt med honom.
Det fula är att han låter så sjukt rädd när jag pratar med honom! BLÄ!

Tur att jag har mina älskade, vad skulle jag göra utan dem?
David och Nora lyckas verkligen med att man ska få behålla så mycket glädje i livet:)
Tack älskade ni!
Många kramar